Articles and columns by Anna Törner

Founder of SDS and expert in biostatistics

Anna is a founder of Scandinavian Development Services (SDS) Group and holds a Ph.D. in Biostatistics from Karolinska Institutet, Stockholm. Her varied experience comes from work within regulatory authorities, the pharmaceutical industry and academic research. She has long-standing industry experience as a consultant within regulatory affairs and drug clinical trials at Pfizer Pharmaceuticals, Pharmacia & Upjohn and Zeneca Pharmaceuticals, to name a few. Anna's expertise lies within clinical development and she is particularly interested in merging statistical and regulatory knowledge to create studies better suited for regulatory needs.

Anna Törner

Founder of SDS Life Science

Anna Törner founded SDS Life Science in 2012 and is a principal advisor for regulatory affairs.

Go to Annas profile page

Concorde Projects in Drug Development

“The Concorde fallacy” has become known as a blatant example of what is called “sunk cost bias” in economic decision theory – we invest grandiosely and refuse for the longest time to see ourselves defeated. Why is it so common in drug development?

Är det lättast att visa non-inferiority eller superiority?

Ofta får jag höra att det är lättare att visa superiority än non-inferiority. Det vill säga att ett nytt läkemedel är bättre än komparatorn (superiority), istället för att de är kliniskt likvärdiga (non-inferiority). Kan det verkligen vara så?

Studiedesign: Hur många patienter behövs i en klinisk studie?

Kan vi vara mer flexibla när vi gör studiedesign? Det är ju ett känt faktum att efter en studie är färdig, då vet man vad man egentligen borde vetat för att kunna göra rätt studiedesign från början. Därför kan man ju faktiskt undra varför man inte modifierar studien när den pågår, allt eftersom man får mer information om effektstorlek och variabilitet, för att försäkra sig om signifikanta resultat?

Hazardkvot och relativ risk - Viktig skillnad eller petitess?

En fråga jag får ibland när jag föreläser om statistik i kliniska studier är om hazardkvot och relativ risk är samma sak, och om inte, vad är skillnaden? Personligen tycker jag att diesel är en slags bensin och jag förhåller mig till glas som om det vore ett fast material (och ingen vätska).

Statistikens atomer och molekyler

Statistikens minsta beståndsdelar är förstås data och det allra enklaste vi kan beräkna är medelvärde, median, typvärde och range. Okej, ni vet redan vad det är? Då kan ni skippa den här artikeln, men inte förrän ni tvärsäkert analyserar problemet med min dotters matteprov.

P-värde handlar om slump - inte om klinisk effekt

P-värden tillskrivs en väldigt stor betydelse vid bedömning av resultat i kliniska studier och gränsen mellan rätt och fel, sant och falskt, går knivskarpt vid 0,05. Eller gör den det? Vad är egentligen ett p-värde och vilken betydelse ska man tillmäta ett statistiskt signifikant resultat?

Lätt att dra fel slutsatser vid statistiska analyser

Hur avancerade analyser behöver man göra vid läkemedelsstudier? Svaret är att det beror på en rad faktorer. Men klart är att det är lätt att dra fel slutsatser, beroende på hur studien är upplagd.

We use cookies to ensure that we give you the best experience on our website. Read our cookie policy here.