Jag tror det flesta av oss är överens om att ordet ”trend” oftast används (och då enligt min mening korrekt) för att beskriva en utveckling över tid och att det kan användas för att beskriva förändringar inom många vitt skilda områden som till exempel mode, kultur, utbildning. Kikar vi i SAOL så ges beskrivningen: ”utvecklingsriktning, tendens, moderiktning”, och visst är det så att vi ofta använder ordet trend för att beskriva samhällsförändringar och ofta kopplat till modetrender. Denna användning av trend är kristallklar och lämplig och här tror jag vi alla har samma förståelse av ordet ”trend”.
Vad menas med ”trend” i statistiska diskussioner?
Inom statistik verkar ordet ”trend” ha fått en alldeles egen tilläggsbetydelse. Som diskuterat i tidigare artiklar i Pharma Industry så väljer vi oftast att säga att resultat är statistiskt signifikant om p-värdet <0,05, det vill säga om det är mindre än 5 procents chans att observera en så stor skillnad i behandlingseffekt som vi faktiskt gör, om sanningen är att det inte är någon skillnad mellan grupperna. Så vad säger vi då om p-värdet istället blir 0,06, 0,07 eller tom 0,09? Jo, många väljer då att säga att det är ”en trend mot signifikant resultat”. Vi vill ju SÅ GÄRNA ha statistisk signifikans och har vi inte det så kan det ju i alla fall omnämnas som en ”trend mot signifikant resultat”. Det man egentligen menar är att man nådde nästan ända fram till den magiska gränsen 0,05. Men nära och nästan känns inte så övertygande, så för att få det att låta lite bättre slänger vi in ordet ”trend”, som om vi liksom är på väg även om p-värdet är 0,08 JUST NU.
Så varför är detta ett problem? Varför kan vi inte få omnämna nästan-signifikanta resultat som en ”trend mot statistiskt signifikanta resultat”? Jo, för att det kan bli så fel om mottagaren sitter och tänker på en annan betydelse av ordet trend. Nyligen tillbringade jag ett par timmar i ett möte med min gode vän Anders där vi diskuterade studiedesign inför en fas II-studie. Frågan gällde om en studiedesign inriktad mot trendanalys kunde minska studiestorleken. Anders satt förstås och tänkte på en vanlig parallellgruppstudie (två behandlingsgrupper där den ena får placebo) och sedan att tillåta sig att utvärdera studien på en högre signifikansnivå, till exempel p=0,10. Jag satt och tänkte på att inkludera flera dosnivåer för att kunna utnyttja en eventuell linjär trend för att på så sätt lättare kunna visa effekter. Efter knappt två timmar landade vi i samma förståelse av begreppet trend.
Trend är bara ett bra ord när vi faktiskt pratar om trender
I kliniska studier finns det flera situationer där det faktiskt är intressant att använda statistiska test för trend. Det kan till exempel gälla när vi utvärderar en utveckling över tid, eller nästan ännu vanligare när man jämför respons för flera dosnivåer. Har vi en studie med flera olika dosnivåer så kan det vara lättare att använda till exempel ett statistiskt test för trend för att visa att responsen ökar med ökande dos och att tilläggsinformationen vi får av att använda flera olika doser bidrar till att vi lättare ser effekter. Det finns alltså ett tydligt användningsområde för trendtest inom statistiken. Gemensamt för dessa är att man behöver data från flera mätpunkter (över tid eller för flera dosnivåer) och att man utnyttjar informationen som ligger i att mätpunkterna är ordnade efter dos eller tid.
